En solig löpardag i Skatås

Så var premiärloppet genomfört. Igår var det många som hade samlats i Skatås för att springa premiärloppet och 10 km. Vädret var strålande och runt 12-13 grader varmt. För egen del så blev shortspremiär efter vinterns träningar med underställ och långbyxor. Själva loppet var den sk. grus 10:an som går från motionscentralen bort förbi hoppbacken och mot lilla Delsjön som man rundar och sedan tillbaka till start. Mitt upplägg var att försöka springa i mitt egna tempo och inte dras med av alla andra. Hur gick det då? Nja både och, inledningsvis så gick det lite för fort för mig och jag började för snabbt. Efter ca 2 km så kände jag av muskelkramp i det ena låret och förstod att jag behövde sänka farten. Krampen satt i och det blev till att kämpa på och försöka hålla ett hyggligt tempo. Efter halva loppet så var det en vätskestation där kunde jag stanna upp, gå lite samtidigt som jag drack vatten och vilade. Något som helt klart hjälpte till för efter det så kändes allt mycket bättre. De sista kilometerna in mot målet gick faktiskt helt ok då orken fanns kvar. Väl i mål så fick jag den välförtjänta medaljen och nästa år springer jag gärna igen. Stort tack också till Sävedalens AIK för ett mycket bra arrangemang.

 "Självis" i Skatås

Medalj Premiärloppet

Värdig vård för äldre?

Under förra veckan skickade Stadsmissionen ut ett pressmeddelande om att de nu avbryter sin verksamhet inom hemtjänsten i Mölndal. Anledningen är den nya beräkningsmodell som vänstermajoriteten nu inför. En modell som går ut på att varje hjälpbehov tidsätts i exakta minuter. Bara där stannar jag upp och funderar, vadå tidsätta i exakta minuter? Menar man att man vill mekanisera ett hjälpbehov för människor? Då har man ju missat det väsentliga inom vårdbehovet, människor är människor och inga maskiner.

Anledningen till den nya beräkningsmodellen ligger bl.a. i ett sparkrav på 10%, och för mig så är det svårt att förstå att lösningen skulle ligga i att fortsätta med en god vårdnivå och samtidigt tidsstyra varje moment för sig. Vi människor är olika med olika dagsform och olika situationer som kan uppstå från dag till dag. Att då stressa hemtjänstpersonalen till att inte stanna upp och ge brukaren ett situationsanpassat bemötande där personalen själva kan ansvara för planeringen är fel väg att gå. Jag tror inte på att ta fram modeller med tidsmätningar. Vårdbehovet måste alltid komma i första hand och det är personalen som utför tjänsterna som är bäst på att värdera. Nu ska  ankomsttid och sluttid registreras via "mobipen" och utföraren får endast betalt för den beviljade tiden. Vad gör man då om det tar längre tid? Med behovsstyrd tid så ser jag en högre risk för att personalen stressar mer då klockan blir styrande för varje besök hos en brukare, brukarna riskerar få en sämre omsorg och det kommer sannolikt att öka administrationen för att följa upp allt.
Stadsmissionen har funnits med omsorgstjänster i Mölndal sedan 2006, och när de nu riktar kritik mot att det inte går att leva upp till kvalitetskraven för hemtjänsten, så måste man lyssna och fundera på om detta är rätt väg att gå. Var det verkligen så här det var tänkt att bli? Jag tror på en modell där behovet står i centrum och en förtroendetid för utförarna att planera för den dagliga verksamheten. Nu regleras detta så att det i praktiken inte blir möjligt längre.
Som politiker så har man ett ansvar att värna om skattepengarna, men också att lyssna på invånarna, och om man tänkt fel så är det bättre att backa tillbaka och göra ett omtag.

Det här är enligt min mening ytterligare ett exempel på de försämringar som vänsterpartierna nu skapar för Mölndalsborna. Först var det återkommunalisering av Brogården, därefter så var det nej till friskolor i kommunen och nu försämringar inom hemtjänsten.

Vad är nästa steg?