Hej Bloggen och alla läsare som varit med under året, året 2015 har gått undan med hög fart och nu återstår endast några få timmar kvar av det gångna året. Bloggen har fått fler och fler läsare vilket är extra roligt och nu fyller bloggen två år. Mest intresse under årets som gått är utan tvekan inläggen om sporthallen i Lindome, som vänstermajoriteten har förhalat och flyttat fram den som det nu ser ut till 2018 innan den kan vara klar. Annars har året varit mörkt och dystert på många sätt, vem hade tidigare kunnat ana omfattningen av den flyktingkris och humanitära katastrof som alla blev brutalt medvetna om under hösten tidigare i år? Att se människor som flyr från sina liv undan krig, förföljelse och terror för att sen mötas av stängsel och taggtråd bland några av EU's länder är svårt att ta in. Människor som är i behov av hjälp i en nödsituation ska givetvis tas emot som medmänniska, asylrätten måste vi därför också värna om. Viljan av att hjälpa har varit enormt stor från både kyrkor, föreningar och enskilda människor vilket värmer att se och få vara en del av. Mölndal har som ankomstkommun för ensamkommande barn under några veckor i höst haft en ansträngd situation med att ordna tillfälliga boenden, och har gjort det på ett föredömligt sätt. Tidigare i höst så föll också Decemberöverenskommelsen, vilken i sig aldrig skulle ha ingåtts så det tycker jag är bra. Vad står vi då inför utmaningar under det kommande året? Ja med den svaga regering som vi nu har så tror jag att vi redan under våren kommer att se en regeringskris med ett extraval i höst som följd. Alliansen växer sig allt starkare i de senaste opinionsundersökningarna och har också nu en klar medvind. Lokalt i Mölndal så kommer troligen samarbetet inom vänstermajoriteten att knaka mer i fogarna, då den spretiga ideologiska sammanslutningen i längden är ohållbar, för hur långt kan man gå för att rösta mot sin egen ideologi? Viktigaste frågan under 2016 tror jag kommer att bli vår lokala integration, och här ser jag att kommunen snarast borde utveckla ett samarbete med föreningslivet och skapa program med mentorer, för att på så sätt hitta bättre och snabbare former för våra nyanlända medmänniskor att komma in i samhället och förebygga utanförskap. Sammanfattningsvis så har 2015 varit ett prövade år, men med mycket ljus, värme och kärlek så finns det goda förhoppningar om ett bättre 2016. För egen del så kommer bloggen att fortsätta med samma inriktning som tidigare, och jag hoppas att fler vill vara med och följa den under nästa år. Avslutningsvis så önskar jag alla ett gott slut och ett gott nytt 2016!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar