Under mitt första år i kommunstyrelsen och fullmäktige så har jag funderat på de månads och kvartalsrapporter som gjorts. Kanske inte så mycket på rapporterna i sig utan snarare på de variationer som utfallet har varit i förhållande till föregående prognoser. För mig så är det självklart att en skicklig prognosläggning också skapar utrymme för bättre beslutsunderlag och styrning av verksamheten, vilket också är bakgrunden till mina reflektioner. När en budget läggs så är utgiftsramarna satta för varje förvaltning, detta följs sedan upp med olika mätpunkter vid de s.k prognostillfällena. En prognos är dels en jämförelse av utfallet för perioden i förhållande till budget, men också en planering med kunskap om de kända fakta som finns för att justera utfallet på helårsbasis. Om en verksamhet visar på ett underskott så ska en handlingsplan för att hålla budgeten tas fram enligt styrprinciperna. Med en skicklig prognosläggning kan man alltså tidigt fånga upp avvikelser och styra om resurser dit de gör bäst nytta för verksamheten. Hur har det då varit i Mölndals stad under 2015, jo budgeten var beslutad till ett resultat på 38,1 Msek i enlighet med kommunallagens princip om god ekonomisk hushållning för att nå en hållbart överskottsmål. Prognoserna har under året varierat med stora svängningar, förvisso åt det positiva hållet se bild nedan. Slutsatsen som jag gör i detta är att prognosläggningarna måste bli mer pricksäkra så att fullmäktige får rätt underlag till att fatta beslut på. Om det nu visar sig att det finns dolda marginaler så är det något som budgetberedningen måste ta tag i till våren inför kommande år. Nu har det under föregående år gått åt "rätt" håll, men det hade gärna kunnat vara åt andra hållet också. För frågan är om resultatet blir dubbelt så stort som budgeten, görs det rätt verksamhet för pengarna eller finns det utrymme för en sänkt kommunalskatt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar